Tyckte blogg namnet Maskrosbarn var passande, då ja är ett sådant barn. Jag har trotsat allt motstånd och missär och tagit mig upp ur marken genom den hårdaste sten och asfalt,trots tunga motgångar och prövningar har jag överlevt.Efter 34 år börjar jag äntligen få en chans att få hitta vem jag är utan att hon annan talar om vad jag är och inte är,hur jag ska vara och inte vara.Nu är jag friare än nånsin och starkare men mina dagar är en ständig prövning ,då jag har barn med funtionshinder. Ibland undrar jag om varför ska jag ha allt har jag inte haft jobbigt nog ,min undran blir varför just jag ????? varför fick jag barn med adhd och DS ,som om livet hitills inte varit ett enda stort maratonlopp än då!Det känns bara lite tungt ibland ,men sedan reser man sig igen och sträcker på sig och ler ,jo jag vet varför jag fick just dessa barn,jo för jag har allt att ge dem,jag ger dem kärlek,trygghet,värme,glädje,och ett förhoppningsvis självförtroende.Att de lär sig att tro på sig själva att vandra sin egen väg och inte låta sig hindras av andra och jag ska med glädje stå vid deras sida,fånga dem ifall de faller och då stöta dem eller stolt få gå med vid sidan av deras vandring här i livet.
Så trots att varje dag är en prövning för våran lilla skara,så övervinner vi den med vår kärlek till varandra.
2 kommentarer:
Ja du vännen=) Du och din man är helt underbara föräldrar, det ska ni veta! Pöss
Just därför har du fått barn med handikapp.
För att du är du och för att du klarar av det.
Du ser inte handikappet, du ser barnet.
Just därför....
För att du är tuff.
Massor av kramar
Skicka en kommentar